Ärligt

Så var det onsdag och ledig kväll. Har ätit middag, städat lite smått, tagit en promenad vid havet i solen och sen mest bloggat o chillat. Resten av kvällen tänkte jag dock spendera i soffan med lite film innan det är sovdags. I skolan hade vi tent i barnmedicin, kändes riktigt bra faktiskt. Efter tenten hängde vi en stund i solen och sen for jag o martina till gymmet. Jag har tränat på gymmet fyra dagar i rad, kan inte minnas sist det hände haha. Martina har ett nytt träningsprogram och mellan varven har hon involverat mig i träningen, riktigt roligt o bra! Något som dock har slagit mig sen jag började på med gymträningen nu, är att jag är fruktansvärt dålig på att utsätta mig för något som jag inte kan. Jag har ju inte tränat ordentligt på evigheter så självklart har jag inte så mycket muskler kvar och dessutom saknar jag tekniken i många övningar. O när det blir tungt eller jag känner att jag inte kan, så har jag en förmåga att ge upp väldigt snabbt. Men som tur är så har jag ju Martina där som ser till att jag inte kan ge upp ;) 

Att kunna erkänna sina svagheter är inte alltid så lätt men jag försöker bli bättre på att prata om både mina styrkor och svagheter. Detta för oss in på det jag egentligen tänkte skriva i detta inlägg: En ärlig lista! 
 

Den ärliga listan
 
Nämn några saker som du är bra på: 
Idag, när jag har blivit snart 24år gammal, så har jag faktiskt blivit ganska bra på att kunna se och säga något jag är bra på. Så det är kanske den första saken. Jag är bra på att våga göra sådant jag tror på och att gå min egen väg. Jag vet vad jag brinner för och vad jag tycker är rätt och fel. Dessutom är jag bra på att visa det och att stå upp för vad jag tycker och tänker. Jag är bra på att säga min egen åsikt och om det är något jag vill så är jag bra på att kämpa för det. Folk i min närhet betyder allt för mig och jag tycker att jag oftast är bra på att visa det för dem. Jag bryr mig om mina vänner, jag försöker att minnas att uppmärksamma dem så ofta som möjligt och jag är bra på att finnas där för någon som behöver det. Jag är otroligt bra på att prata och kan helt oskojat prata en hel dag om vad som helst. Men jag vet också att man ibland behöver vara tyst och då kan jag vara en väldigt bra lyssnare. Jag vågar ta tag i sånt i mitt liv som känns jobbigt och jag är bra på att prata om mina känslor. 

Nämn några saker som du önskar att du vore bättre på: 
Som jag nämnde ovan så är jag inte speciellt bra på att vara dålig på saker. Jag undviker ofta att göra saker jag vet att jag är dålig på eller där jag tror att jag kommer att misslyckas. Jag skulle inte säga att jag är feg, för jag har nog vågat göra många saker i livet som inte många andra skulle våga göra. Men däremot så är jag inte så bra på att utsätta mig för saker som jag är mindre bra på. Så helt enkelt så önskar jag att jag inte vore så rädd för att framstå som dålig bland andra människor och att jag vågade erkänna oftare att "hej det här är jag inte så bra på". Detta är ett steg! En annan sak jag önskar att jag vore bättre på är att vara tyst ibland och inte ta så mycket plats. Att jag är nån som vågar ta plats ser jag som nånting bra, men jag behöver bli bättre på att också backa ibland och låta andra ta mer plats. Helt enkelt bara lyssna utan att prata. Inse att man inte alltid måste synas och visa det man kan. I skolan är en sån plats. En tredje sak jag skulle vilja bli bättre på är mitt tålamod kring vissa saker och att samarbeta med folk. I ett grupparbete till exempel så har jag en förmåga att tänka att det är lättast om jag gör allt själv ungefär och därför tar jag över mer än jag ibland tänkt mig. (Tycker synd om Nadja och Martina ibland i vårt examensarbete^^) 

Vad är ditt drömjobb? 
Jag har nog inte ETT drömjobb. Snarare har jag flera och jag vet inte heller exakt vad mitt drömjobb är. Jag har så otroligt mycket jag drömmer om, att det ibland kan vara lite svårt att samla alla dessa tankar. Ett av mina drömjobb är det jag studerar till just nu, som barnmorska tror jag verkligen att jag kan göra ett viktigt jobb som jag förhoppningsvis kommer att älska. Något annat jag drömmer om är att få driva något eget. Att starta från noll, bygga upp varje liten del och arbeta varje dag för att driva detta framåt. Exakt vad det företaget ska handla om har jag ingen aning om men jag är övertygad om att temat ska vara FAMILJ. På något sätt vill jag att det ska kretsa kring ett nätverk för familjer. Jag vill skapa en mötesplats för familjer att träffa varandra, jag vill kunna erbjuda stöd till dom som behöver, kanske föreläsa om sådant jag brinner för, hålla kurser osv. Jobba för att inspirera, hjälpa och förändra. Vem vet om det blir som jag har tänkt mig, men på ett eller annat sätt så ska jag fullfölja den där drömmen. 

När skrattade du senast och åt vad? 
Det var nog senast med Martina på gymmet. Åt ett samtal om hur mycket som har förändrats på ett år och åt att hon inte alltid är så bra på att svara på mina frågor i våra djupa samtal haha. 

När grät du senast och varför? 
Igår kväll i sängen. Vet inte helt vad jag grät över just igår, men det handlade nog om Casper... Över ett hål i hjärtat och att inte få det man drömmer om. Om att vara sårad och inte veta hur man ska orka. Jag kämpar varje dag, men ibland på kvällen så rinner det över och då känner man sig så där otroligt svag. 

Vad eller vem inspirerar dig mest? 
Det är nog ingen speciell människa som inspirerar mig alldeles särskilt. Men något som inspirerar mig väldigt mycket är människor som brinner för något. Det spelar ingen roll om det dom brinner för är att hjälpa andra, att förändra världen, motorsport, en blogg, jobbet i skolan, gymnastik, resor osv. I min närhet och i världen allmänt finns det många personer som brinner för något alldeles särskilt och detta är något som jag blir inspirerad av. Ingenting är så härligt som att se en annan människa göra det hen älskar, jag kan känna hur den energin liksom går rakt in i hjärtat. 

Vad är du rädd för? 
Det jag är allra mest rädd för i livet är nog att förlora dom jag älskar. Att stundtals vara ensam är något jag tycker om, men att förbli ensam är nog kanske min största rädsla här i livet. Att bli sviken av någon man litat på är också något som gör mig väldigt rädd. När rädslan kommer nära så är det lätt att tappa fotfästet... En annan sak jag kan vara rädd för ibland är att få ångest bland människor eller att börja gråta i en situation där jag inte känner mig bekväm med att visa det. 

Finns det någon situation du tycker är pinsam eller jobbig? 
Öhh pinsam tror jag inte... Jag är inte riktigt en person som tycker att saker är pinsamma. En situation som jag brukar uppleva som jobbig är dock att komma tillbaka till jobbet efter en lång tid borta. Då börjar jag fundera kring massa "tänk om" situationer, analysera vad folk ska tycka o tänka och så kommer rädslan att misslyckas fram. När jag väl är där så blir det aldrig särskilt jobbigt men precis före man ska gå in på avdelningen så brukar jag  känna mig dödsnervös. 
 
Nämn en tanke eller känsla du har ibland och som du skäms över 
Avundsjuka... Detta är inte en känsla jag känner speciellt ofta, för det allra mesta så är jag alldeles nöjd med det livet som jag lever. Men det finns fall då jag kan känna mig avundsjuk på någon i min närhet. Över att någon är tvåspråkig och inte behöver kämpa med finskan, över att någon får ett jobb utan att ens ha bett om det, över att vissa aldrig behöver oroa sig för ekonomi, över att någon fått växa upp med föräldrar som älskar varandra och med hela sin släkt i närheten, över att någon har ett så fint förhållande osv. Avundsjukan finns bara där i en mycket kort stund, men ändå tillräckligt länge för att jag ska inse det. O då skäms jag. För sen inser jag att det är helt onödigt att känna avundsjuka, jag inser att de förutsättningarna som just jag har haft har gjort mig till den jag är idag (o det är jag stolt över) och jag inser att den jag är avundsjuk på troligen kämpar med något annat. Så sen försvinner den där känsla lika snabbt som den kom. Men just det här med avundsjuka är något jag skäms över att känna och jag har nog inte så ofta vågat erkänna för någon att jag ibland känner så. Allra svårast är att erkänna för en vän att man nån gång har varit lite avundsjuk på just henne eller honom. 
 
Hur balanserar du olika delar i ditt liv? 
Det här med att balansera olika delar av livet är inte alltid så lätt, men för det mesta så upplever jag att jag är ganska bra på det. Jag brukar försöka att göra nån slags veckoplan i mitt huvud. Först kommer sådant som är absoluta måsten in på schemat. Skola, handla mat, plugga osv. Jag försöker att inte skjuta upp sånt jag behöver göra men om jag en viss dag känner att jag behöver träffa en vän eller ta det lugnt istället för att plugga så gör jag det. Sen med tiden som är över så funderar jag noga vad just JAG mår bra av att göra och så "planerar jag in" det. Träning, träffa vänner, promenera, studieevenemang eller vad det nu kan vara. Är också noga med att se till att jag får EGENTID. Sen så försöker jag att vad jag än gör fokusera på just det, där och då. Är jag i skolan så lägger jag min energi på att ta in vad läraren säger, på så sätt behöver jag plugga mindre sen. O är jag med en vän så stressar jag inte över mina andra måsten, för just då vill jag bara vara med vännen. Det är nog mitt bästa tips: att fokusera på en sak i taget så gott man kan. 
 
Nämn tre saker du är tacksam för eller stolt över
Jag är stolt över att jag sakta men säkert blivit sååå mycket bättre på att släppa mina höga krav. Jag måste inte längre ha högsta betyg i allt i skolan, alltid vara starkt, ha ett felfritt och städat hem, vara bra på allt jag gör, alltid vara glad, konstant hjälpa alla i min närhet osv. Jag har helt enkelt blivit bättre på att släppa alla krav och sätta mig själv i första rummet. Jag är tacksam över alla fina människor som finns i mitt liv. Familj, nära vänner och andra som på något sätt finns i mitt liv. Just NI gör mitt liv till vad det är och detta gör mig otroligt lycklig. Som tredje sak jag är tacksam över att jag varje morgon får vakna upp till en ny dag. Att jag lever och får möjlighet att leva i nuet. Att jag lever i en värld och ett land där man får möjlighet att följa sina drömmar och göra sånt man mår bra av. 
 
När och var kan du vara dig själv till 100%? 
Tyvärr så är det ganska få ställen där jag är helt mig själv. Skulle inte säga att jag låtsas vara någon jag inte är, men däremot visar jag sällan allt om vem jag är. Med några få av mina vänner så kan jag dock vara 100% ärlig, ni vet vilka ni är <3 
 
Hur tror du att andra uppfattar dig? 
Ojdå, bra fråga. Troligtvis kan ni alla som läser bättre svara på den här frågan. Men jag tror att jag uppfattas som social och glad. Som någon som har lätt att träffa nya människor, som är social och som bryr sig om sina vänner. Jag tror också att folk ser mig som petig och kanske ganska hård mellan varven. Jag tror att jag för det mesta uppfattas på ett väldigt bra sätt men att de flesta i min närhet också tycker att jag kan bli lite väl "mycket" ibland. Att jag är bra på att argumentera tror jag dom flesta tycker som har träffat mig. Lugn och stabil ibland, crazy o vågad däremellan. Sen tror jag de flesta som finns riktigt nära mig ser mig som sårbar, instabil ibland och ändå väldigt modig. 
 
Vad peppar dig? 
Att omringa mig själv med människor som jag tycker om och som tror på mig. Det är alltid lättare att tro på sig själv när någon annan gör det. Det peppar mig också att se samma människor glada. 
 
Vad gör du när du är arg?  
Helt ärligt så är jag sällan arg, det är liksom inte min grej. Nån gång ibland så finns det något som gör mig arg och då höjer jag nog oftast rösten. Kan bra vara att jag börjar gråta eller skakar också. Oftast när jag verkar arg så är jag nog egentligen kanske ledsen eller rädd, dom känslorna har en förmåga att visa sig som ilska i stunden. 
 
Om du behöver vara ensam och tänka, vart går du då? 
Alltså nu bor jag ju själv så jag behöver inte riktigt gå nånstans för att vara ensam. Men om jag känner att jag vill vara på en bra plats för att tänka så brukar jag gå ner till havet och sätta mig på en sten. 
 
Vad är det sista du tänker på innan du somnar? 
Jag försöker att det sista jag tänker på varje dag är något jag är tacksam över eller något som har varit bra med dagen. Övar på det här att bli bättre på att se de positiva sakerna jag har i mitt liv just NU. Att tänka på något bra tar också fokus från sånt som oroar mig och gör mig ledsen. I praktiken lyckas jag nog inte alltid med detta, men jag försöker bli bättre i alla fall. 
 

Det var nog alla dagens bekännelser. 

-  Love  -
 
#1 - - Elisabet :):

Det var länge sedan jag tog mig tid att läsa bloggar och när jag scrollar igenom listan med dem jag följer så hittar jag ditt inlägg. Blev så glad. Som att få en liten hälsning direkt från dig Emelie! Önskar dig en riktigt skön dag och helg!
Stor kram!